Dovhjort

Dovhjorten är ett klövvilt som inplanterades i Sverige för flera hundra år sedan och som tros ha sitt ursprung runt medelhavet. De fördes till Sverige som jaktvilt för sina fredliga och stationära egenskaper. 

Både hane (hjort) och hona (hind) har en rödbrun päls med ljusa inslag på ryggen och en vit mage. Det förekommer flera variationer på dovviltets färger som en följd av av aktiv avel genom åren. Gemensamt för alla färgvarianter är den karakteristiska långa svarta svansen mot en ljus spegel. 

Svansen är lång och rörlig, färgteckningen påminner om ett M

Hanen, som kan väga upp till 130 kg innan brunsten, bildar alltid stora palmata horn och brukar bli kapitala vid omkring sex års ålder. Honan är mindre och väger i regel runt 50 kg. Hornen fejas i augusti och fälls sedan under sen vår och tidig sommar. Äldre dovhjortar fäller tidigare än yngre.

Dovhjortar förekommer i en mängd färger från nästan helt svart till nästan helt vit

Brunsten inträffar i oktober, och efter ungefär 8 månaders dräktighet föds vanligtvis en kalv i juni-juli året därpå. I sällsynta fall kan hinden få två kalvar. Eftersom honorna i regel lever dubbelt så länge som hanarna, finns det alltid betydligt fler hindar än hjortar i ett dovviltsbestånd.

För jakt på dovvilt krävs antingen ett kulvapen i klass-1 eller ett enkelpipigt hagelvapen laddat med slug.